20 maj 06

 

 

Nyheter från Forskning:
 
 

SJUKFRÅNVARO - MER ÄN SJUKDOM! 
Mittuniversitetet. När man ska analysera sjukfrånvaron är det viktigt att även ta hänsyn till arbetslösheten, förhållanden på arbetsmarknaden och ersättningsregler i olika system. De olika välfärdssystemen i Sverige (sjukpenningförsäkring, förtidspension, arbetsskadeförsäkring, arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd, lönebidrag och socialbidrag) tycks i vissa fall fungera som kommunicerande kärl.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89278

 

 

PSYKOLOGISKT KRÄVANDE ARBETE KAN LEDA TILL MUSKELBESVÄR 
Göteborgs universitet. Höga krav i arbetet och hög psykologisk arbetsbelastning kan vara kopplat till muskelbesvär i nacke, skuldra och rygg, visar ny avhandling.
Läs mer » http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89117
 

 

FÄRRE DIABETIKER FÅR SVÅRA KOMPLIKATIONER 
Linköpings universitet. Det kan vara möjligt att undvika svåra komplikationer av diabetes. En studie visar att både njurskador och synhotande ögonskador hos patienter som haft diabetes under lång tid numera blivit betydligt mindre vanligt. Den avgörande faktorn är en god blodsockerbalans.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89296

GENETISKA RISKFAKTORER FÖR LIVMODERHALSCANCER
Uppsala universitet. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus och den viktigaste orsaken till utvecklandet av livmoderhalscancer, men det finns också ärftliga inslag. Malin Engelmark presenterar i sin avhandling ny kunskap om de genetiska faktorerna bakom sjukdomen.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89284

TERAPI MER EFFEKTIVT ÄN LÄKEMEDEL MOT SOCIAL FOBI
Karolinska Institutet. Tre veckors gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) är lika effektiv mot social fobi som ett års behandling med "antidepressiva" läkemedel, visar ny forskning. Men bäst fungerar individuell behandling.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89285

VÄLFUNGERANDE LUNGOR MINSKAR RISKEN FÖR DEMENS 
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. En medelålders kvinna med bättre lungfunktion har också mindre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. En ny studie visar på ett starkt statistiskt samband mellan lungkapacitet och demens. 
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89282

BREDA HÖFTER ÖKAR RISKEN FÖR KNÄFÖRSLITNING 
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Det är nästan bara kvinnor som drabbas av knäledsförslitning på utsidan av knäet, och det beror på att de är bredare över höfterna. Det visar ny forskning. Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89266

STÖRRE RISK FÖR KOMPLIKATIONER MED OVAN KIRURG 
Karolinska Institutet. Patienter med matstrupscancer som opereras av kirurger med lägre operationsvolym riskerar fler komplikationer och nedsatt livskvalitet jämfört med dem som opereras av mer vana kirurger. Det visar ny forskning.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89259

PROTEIN PÅ CELLYTOR AKTIVERAR IMMUNFÖRSVARET 
Umeå universitet. Ett protein på cellytorna, CD47, har en viktig roll för att aktivera immunförsvaret mot främmande partiklar liksom vid kontaktallergier och överkänslighetsreaktioner, konstaterar en forskargrupp vid Umeå universitet i tidskriften Journal of Immunology.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89255

TECKEN PÅ HÖGERSIDIGT BETEENDE REDAN HOS NYFÖDDA 
Umeå universitet. Nyfödda och små barn kan ha bättre kontroll på höger sida jämfört med vänster. Erik Domellöf visar att rörelser av höger arm består av färre identifierbara segment, och att denna sidoskillnad finns kvar vid tre års ålder.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89249

GENETISKA FAKTORER BAKOM MIGRÄN OCH SMÄRTOKÄNSLIGHET 
Umeå universitet. Både smärta, i form av folksjukdomen migrän, och smärtokänslighet, en sällsynt sjukdom, står i fokus för den avhandling som Anna Norberg försvarar. Den gemensamma nämnaren är ärftlighet.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89248

SAMMA GENETISKA VARIANT BAKOM FLERA AUTOIMMUNA SJUKDOMAR 
Uppsala universitet. Variation av gener kopplade till interferonsystemet är starkt associerade till autoimmuna sjukdomarna RA och SLE. Dessa intressanta resultat visar Snaevar Sigurdsson med hjälp aven ny metod för snabb genanalys.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89253

FELAKTIG METOD KAN AVGÖRA NÄR VATTENSKALLE SKA OPERERAS 
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Den metod som anses vara bäst för att avgöra vilka patienter med vattenskalle som ska opereras fungerar inte. Diagnosen grundar sig mer på tro än på vetenskap.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89238

NY MÅLSÖKANDE MOLEKYL MOT CANCER 
Uppsala universitet. Mikael Persson har lyckats ta fram en ny målsökande molekyl som visat sig ha effekt på cancertumörer hos möss. Detta är ett bidrag till ett expansivt forskningsområde som syftar till att hitta alternativa behandlingar mot cancer.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89236

NY UPPTÄCKT OM SOCKRETS ROLL I CELLKOMMUNIKATION 
Uppsala universitet. En forskargrupp har upptäckt en helt ny mekanism för hur kommunikation mellan celler regleras. Genom att fungera som klister kan en viss sorts socker i kroppen effektivisera cellkommunikationen och stimulera nybildning av blodkärl. Upptäckten öppnar nya möjligheter för utveckling av läkemedel mot bland annat cancer och reumatism. 
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89235

INFLAMMATORISKA FÖRLOPPET VID ÅDERFÖRKALKNING KARTLAGT 
Karolinska Institutet. Helt nya rön om substanser som är viktiga för inflammatoriska förlopp vid exempelvis hjärtkärlsjukdom presenteras i två artiklar i den amerikanska vetenskapstidskriften PNAS. Resultaten banar väg för utveckling av nya typer av både förebyggande och behandlande läkemedel.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89229

"FANTOMER" ARVSMASSAN HEMLIGA BUDBÄRARE
 Karolinska Institutet. En väsentlig del av arvsmassan består av molekyler med tidigare okända egenskaper. Dessa arvsmassans "fantomer" tros kunna överföra genetisk information och därmed påverka biologiska processer. 
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89199

GENVARIANT GER ÖKAD RISK FÖR BENSKÖRHET
Uppsala universitet. Benskörhet beror till stor del på ärftlighet. En variant av VDR-genen, som svarar för kroppens upptag av vitamin D, kan ge försämrad benmassa och frakturer. Det visar en studie av 5 400 personer från Sverige och Hong Kong. De nya resultaten presenteras i en avhandling av Elin Grundberg.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89198

Tillbaka