20 maj 06
SJUKFRÅNVARO - MER ÄN SJUKDOM!
Mittuniversitetet. När man ska analysera sjukfrånvaron är det viktigt att
även ta hänsyn till arbetslösheten, förhållanden på arbetsmarknaden och
ersättningsregler i olika system. De olika välfärdssystemen i Sverige
(sjukpenningförsäkring, förtidspension, arbetsskadeförsäkring,
arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd, lönebidrag och socialbidrag) tycks i
vissa fall fungera som kommunicerande kärl.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89278
PSYKOLOGISKT KRÄVANDE ARBETE KAN LEDA TILL
MUSKELBESVÄR
Göteborgs universitet. Höga krav i arbetet och hög psykologisk
arbetsbelastning kan vara kopplat till muskelbesvär i nacke, skuldra och
rygg, visar ny avhandling.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89117
FÄRRE DIABETIKER FÅR SVÅRA
KOMPLIKATIONER
Linköpings universitet. Det kan vara möjligt att undvika svåra
komplikationer av diabetes. En studie visar att både njurskador och
synhotande ögonskador hos patienter som haft diabetes under lång tid numera
blivit betydligt mindre vanligt. Den avgörande faktorn är en god
blodsockerbalans.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89296
GENETISKA RISKFAKTORER FÖR LIVMODERHALSCANCER
Uppsala universitet. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart
virus och den viktigaste orsaken till utvecklandet av livmoderhalscancer,
men det finns också ärftliga inslag. Malin Engelmark presenterar i sin
avhandling ny kunskap om de genetiska faktorerna bakom sjukdomen.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89284
TERAPI MER EFFEKTIVT ÄN LÄKEMEDEL MOT SOCIAL FOBI
Karolinska Institutet. Tre veckors gruppbehandling med kognitiv
beteendeterapi (KBT) är lika effektiv mot social fobi som ett års behandling
med "antidepressiva" läkemedel, visar ny forskning. Men bäst fungerar
individuell behandling.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89285
VÄLFUNGERANDE LUNGOR MINSKAR RISKEN FÖR DEMENS
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. En medelålders kvinna med
bättre lungfunktion har också mindre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom.
En ny studie visar på ett starkt statistiskt samband mellan lungkapacitet
och demens.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89282
BREDA HÖFTER ÖKAR RISKEN FÖR KNÄFÖRSLITNING
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Det är nästan bara kvinnor
som drabbas av knäledsförslitning på utsidan av knäet, och det beror på att
de är bredare över höfterna. Det visar ny forskning. Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89266
STÖRRE RISK FÖR KOMPLIKATIONER MED OVAN KIRURG
Karolinska Institutet. Patienter med matstrupscancer som opereras av
kirurger med lägre operationsvolym riskerar fler komplikationer och nedsatt
livskvalitet jämfört med dem som opereras av mer vana kirurger. Det visar ny
forskning.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89259
PROTEIN PÅ CELLYTOR AKTIVERAR IMMUNFÖRSVARET
Umeå universitet. Ett protein på cellytorna, CD47, har en viktig roll för
att aktivera immunförsvaret mot främmande partiklar liksom vid
kontaktallergier och överkänslighetsreaktioner, konstaterar en forskargrupp
vid Umeå universitet i tidskriften Journal of Immunology.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89255
TECKEN PÅ HÖGERSIDIGT BETEENDE REDAN HOS NYFÖDDA
Umeå universitet. Nyfödda och små barn kan ha bättre kontroll på höger sida
jämfört med vänster. Erik Domellöf visar att rörelser av höger arm består av
färre identifierbara segment, och att denna sidoskillnad finns kvar vid tre
års ålder.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89249
GENETISKA FAKTORER BAKOM MIGRÄN OCH SMÄRTOKÄNSLIGHET
Umeå universitet. Både smärta, i form av folksjukdomen migrän, och
smärtokänslighet, en sällsynt sjukdom, står i fokus för den avhandling som
Anna Norberg försvarar. Den gemensamma nämnaren är ärftlighet.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89248
SAMMA GENETISKA VARIANT BAKOM FLERA AUTOIMMUNA SJUKDOMAR
Uppsala universitet. Variation av gener kopplade till interferonsystemet är
starkt associerade till autoimmuna sjukdomarna RA och SLE. Dessa intressanta
resultat visar Snaevar Sigurdsson med hjälp aven ny metod för snabb
genanalys.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89253
FELAKTIG METOD KAN AVGÖRA NÄR VATTENSKALLE SKA OPERERAS
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Den metod som anses vara
bäst för att avgöra vilka patienter med vattenskalle som ska opereras
fungerar inte. Diagnosen grundar sig mer på tro än på vetenskap.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89238
NY MÅLSÖKANDE MOLEKYL MOT CANCER
Uppsala universitet. Mikael Persson har lyckats ta fram en ny målsökande
molekyl som visat sig ha effekt på cancertumörer hos möss. Detta är ett
bidrag till ett expansivt forskningsområde som syftar till att hitta
alternativa behandlingar mot cancer.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89236
NY UPPTÄCKT OM SOCKRETS ROLL I CELLKOMMUNIKATION
Uppsala universitet. En forskargrupp har upptäckt en helt ny mekanism för
hur kommunikation mellan celler regleras. Genom att fungera som klister kan
en viss sorts socker i kroppen effektivisera cellkommunikationen och
stimulera nybildning av blodkärl. Upptäckten öppnar nya möjligheter för
utveckling av läkemedel mot bland annat cancer och reumatism.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89235
INFLAMMATORISKA FÖRLOPPET VID ÅDERFÖRKALKNING KARTLAGT
Karolinska Institutet. Helt nya rön om substanser som är viktiga för
inflammatoriska förlopp vid exempelvis hjärtkärlsjukdom presenteras i två
artiklar i den amerikanska vetenskapstidskriften PNAS. Resultaten banar väg
för utveckling av nya typer av både förebyggande och behandlande läkemedel.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89229
"FANTOMER" ARVSMASSAN HEMLIGA BUDBÄRARE
Karolinska Institutet. En väsentlig del av arvsmassan består av molekyler
med tidigare okända egenskaper. Dessa arvsmassans "fantomer" tros kunna
överföra genetisk information och därmed påverka biologiska processer.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89199
GENVARIANT GER ÖKAD RISK FÖR BENSKÖRHET
Uppsala universitet. Benskörhet beror till stor del på ärftlighet. En
variant av VDR-genen, som svarar för kroppens upptag av vitamin D, kan ge
försämrad benmassa och frakturer. Det visar en studie av 5 400 personer från
Sverige och Hong Kong. De nya resultaten presenteras i en avhandling av Elin
Grundberg.
Läs mer »
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89198
Tillbaka